onsdag 15 december 2010

Det Finaste

Jag vet inte om ni märkt det, men jag har ett litet ärr på underläppen efter att ha ramlat och bitit mig i läppen så att det gick hål. Jag fick limma och har nu ett lite märke där. Det var det första Kalle såg på mig och han tyckte det var fint.

När vi skulle flytta till Solna skulle vi söka på Eniro vilka mataffärer m.m. som låg närmast vår lägenhet. Men Kalle kollade loppisarna först, det tyckte han var viktigt, så att jag skulle trivas.

När jag och Kalle skulle på insparken skulle jag möte honom i Kristineberg. Jag bodde då i Hässelby. Jag var så nervös att jag åkte jättetidigt och kom kanske 40 minuter innan vi hade sagt att vi skulle mötas. Men det gjorde han också, eftersom han visste att jag alltid var i tid.


A Bientôt!


4 kommentarer:

  1. Det är så fint när människor fastnar för sådana där små, men personliga detaljer!

    SvaraRadera
  2. Allihopa: Åh tack så mycket!

    SvaraRadera