Vi vaknade av ett skvalande spöregn. Ett tag vart vi lite irriterade och ville inte gå ut. Men så tog vi oss i kragen och gick ändå.
Vi hittade fram till rätt station till slut efter en del letande och komma vilse.
Vi skulle ju till Versailles.
Det går verkligen inte att beskriva i ord. Som en fin vän sa, Marie Antoinettes ande finns verkligen kvar.
Allt var så flådigt och vackert.
Spegelsalen var magnifik. Med sina 73 meter är den verkligen helt otrolig. Denna sal var viktig för Marie Antoinette på många sätt, den nämns ofta i hennes dagböcker och man hade ofta bal här. De måste varit helt fantasiska med den vackra utsikten, de stora fönstren och speglarna som reflekterar allt. På en spegel såg jag någon som etsat in Emma 1823. Spännande! Undrar vem det var!
Kungens sovrum.
Och utsikten.
Drottningens sovrum. Alla tyger är nygjorda på samma sätt som då, så hela slottet ser nästan ut som när alla tyger var nya och krispiga. De som förvaltar slottet försöker få det i samma skick som det var när kungafamiljen lämnade det vid revolutionen. Man började på 1950-talet och började då köpa tillbaka alla möbler som var sålda sedan länge. Helt fantastiskt! Marie Antoinette gillade dessa blommönster, skira och slingrande buketter.
Helt otroligt tak.
Trädgårdarna var helt fantasiska!
Fint!
Sedan kom vi fram till en favorit, Petit Trianon.
Alla färger var helt fantastiska. Ljusa gröna, blå, rosa och vitt. 
Allt kändes så pudrigt och vackert. Jag var väldigt imponerad. Det var verkligen vackrare än jag trodde. De har verkligen tagit hand om Versailles. Tänk att jobba här.
Naturen runt omkring är också helt fantastisk. Vild-vuxen på ett kontrollerat sätt, en stor kontrast mot resten av Versailles.
Och så tog vi en promenad till Le Hameau, den lilla byn där Marie Antoinette brukade vistas och vara för sig själv och slippa hovets krav för en stund.
Av de från början 12 stugor finns nu 9 stycken kvar.
En liten get som var himla söt. De hade ganska mycket djur där, getter, höns, en gris, hästar och jag tror en och annan ko och lite får. Fint att det finns folk som vill ta hand om detta och hålla det som det en gång gjort.
Det var verkligen helt fantastiskt. Det är väldigt spännande också att Sofia Coppolas film Marie Antoinette spelats in här på den autentiska platsen. Vi såg stugan som de använde i filmen som ligger ganska centralt i denna lilla by. Tyvärr kom den inte med på bild.
En liten sjö också. Man åt fisk, jordgubbar och lite annan mat som man producerade här, men det var inte så populärt i hovet. En drottning skulle ju inte syssla med sånt tyckte man.
Le Petit Trianon från en annan vinkel. Hela stället så var så himla fotogeniskt, allt man fotade var ju fint! Jag tror vi har fem gånger fler bilder än jag visar här, så himla mycket man kunde fota!
Ett annat litet slott som låg nära Petit Trianon.
En sista blick över paken.
Och sedan ta sig hem. Det var verkligen en av de bästa utflykterna på resan, jag rekommenderar verkligen att man tar sig hit, för det är så värt det. Speciellt om man är intresserad av historia och Marie Antoinette. Man tar sig hit genom att ta RER C-linjen mot Rive gauche Château de Versailles. Jag kan verkligen rekommendera att promenera i slottsparken, gå in i slottet och kolla le Petit Trianon och Le Hameau. Vi var även vid Grand Trianon, också ett fint slott. Vi hann tyvärr inte kolla på kanalen, vilket hade varit kul, där kan man även hyra en liten båt om man vill. Ett tips är även att köpa biljetter till det lilla tåget som åker runt om man inte orkar gå alla vägar. Det är väldigt långt att gå till fots överallt. Ett annat tips, ta med picknick, det är väldigt dyrt att äta. (Då menar jag dyrare än Paris-dyrt som också är dyrt.)
a Bientôt!
